It’s Alright We Ain’t Dyin’ Rants: Är historieundervisningen omodern och missvisande?

RANTS

Hej bloggen! 

Erik här, vad är historia? vem skriver historia? Man brukar inom historia prata om de stora ledarna, de som erövrade allt större geografiska områden. Men man glömmer lätt den ”vanliga” mannen, kvinnan, barnen, de som utgjorde den historiska samhället. De människor som gjorde det möjligt för kungen, kejsaren, diktatorn eller presidenten att expandera sitt territorium. Men historieböcker i skolan är väldigt dålig på att ge utrymme till vanligt folk. Vanligt folks historia är således bortglömd i historien, vilken en kulturhistoriker som mig tycker är väldigt tråkigt. Youtube kanalen Crash Course beskriver det väl i det här avsnittet:

Till exempelvis så har historieböckerna, och historia i allmänhet utlämnat kvinnor. Historieböckerna, och historiekursen är alldeles för fascinerad av krig. Så den glömmer bort mycket av annan historia. Visst krig som 2:a världskriget är viktigt, och vi ska förstås inte glömma bort det som hände, men i slutändan är det fortfarande bara ett krig, visserligen ett krig där många dog men i slutändan ett krig. Det viktiga är vad som hände mellan världskrigen, och varför Hitler kunde få makten. Ännu viktigare kanske var ”the new deal” som egentligen utgjordes av ett helt nytt ekonomiskt system.

Vi får lära oss vem som erövrade vem, och vilket land som hade vilken koloni. I Gleerups Alla tiders historia Maxi kan vi således hitta ett kapitel med namnet Upptäckternas och enväldets tid. Där kan vi se hur européerna på 1400-talet upptäckte ”den nya världen” eller Amerikas. För det första är det ju inte sant, vikingarna var enligt forskarna redan i Nordamerika på 1000-talet. Alltså 400år före. Av hela kapitlet ägnas 2 sidor åt urininvånarna. Så det är ju i alla fall schysst att medge att kontinenten i alla fall var bosatt när vi från Europa kom över. Att Belgiska Kongo eller Franska Afrika bara får en sida tillsammans är hemskt på så många sätt. Men visst det är bra att de i alla fall nämner det. Vi kommer att avhandla Belgiska Kongo i ett senare inlägg. Men i korthet kanske var det största brottet mot mänskliga rättigheter i världshistorien. Kolonialismen var en väldigt mörk period i Europas historia.

Problematiken med läroboksförfattare är att den ska på 560 sidor beskriva hela världens historia. Så att den passar in i den utbildning som fanns, det behöver inte internet. Internet behöver inte avskala, utan den kan vara väldigt tematisk och gå djupt in i ett ämne. Detta är inte problemfritt heller, internet är inte bara fullt med experter, utan fullt med vanliga människor som inte har en historia examen. Dessutom måste vi historielärare fortfarande avgränsa oss. Vi kan inte ägna samma tid för alla perioder. Så är det, och så kommer det alltid vara. Men vi kan göra ett bättre jobb med internet, där det finns ett mycket större material. Som jag nämnde ovan vi ska inte kasta bort böckerna men vi måste komplettera dem.

Ett argument för att ”vanligt” folk, minoriteter och kvinnor får stå vid sidan om när historia skrivs är just det, det är den som har makten, den som vunnit ett slag som skriver historien. Ska vi till exempelvis prata om Fenicierna som var en stormakt före och under romartiden så är det främst romerska källor som vi måste hänvisa till. Ska vi prata om Indien så är det brittiska källor. Historien är således partisk, den skrivs utifrån en synvinkel. Ta Alexander den store som exempel, vad vet vi om honom? Vi vet att han var en stor krigare, en bra general. Men Alexander den stores största förtjänst har hänt efter hans död. Han var väldigt bra på att förstöra mindre bra på att bygga upp. Det var också därför hans rike delades upp direkt efter hans död, det fanns ingen plan på hur man skulle hålla uppe ett sådant stort rike. Epitetet ”den store” är något som överanvänds i historien, av män som vill vara som ”den store”. Det ser vi med Alexander den store, Julius Caesar alla ledare efteråt ville vara som dem. Napoleon till och med erövrade Egypten bara för att Alexander hade gjort det. Man kan faktiskt argumentera att historia är en kungs cv. Men frågan blir således ska historia fungera som ett kungs krigs CV eller ska historia berätta om folket som levde i ett speciellt område under en viss period i jordens egna historia? Jag tycker det. Nästa fråga blir således är det inte bättre att inte alls ha historieböcker, för internet i sig är en nog bra källa. Ja det tycker jag också. CGP Grey beskriver framtidens sätt att undervisa i väldigt bra i den här videon:

Jag tycker att om man använder sig av Internet kan man följa skolans läroplan mycket lättare. Dessutom kan man tillämpa en mer jämställd historia. Jag är inte en av dem som inte tycker att kungar, ledare, kejsare och presidenter är viktiga, utan de spelar sin roll i historien, men de spelar inte huvudrollen. Det gör inte heller kvinnor, minoriteter eller andra, de spelar bi roller. Huvudrollen är området de bor i, historiska händelser, ideologier, religioner. Det som senare blir den värld vi lever i nu idag. Till exempelvis 2:a världskriget i sig är inte så viktigt att kunna, ja stora slag. Vem som vann och så vidare. Det som är viktigt är vad som hände före och efter kriget, vad för följder fick kriget? Vad för orsaker fanns det för ett 2:a världskrig? Skolan ligger efter, skolan borde ha revolutionerats för länge sen. Det positiva är att de som idag är nyutbildade har ett nytt sätt att se på saker. Vi behöver inte tjocka historieböcker för att kunna undervisa i ämnet Historia. Internet är våran bok, där står allt och lite till. Lär man bara ut källkritik till sina elever så har man kommit en lång väg för att skriva om historieundervisningen. För en omskrivning behövs. Men ska vi inte använda oss av böcker alls? Blir det inte svårare att plugga inför prov och så vidare. Klart vi inte ska bränna upp böckerna, men de böckerna inte tar upp om, måste vi komplettera. Jag tror lärare har helt enkelt varit för lata eller inte haft tid att göra det. Världshistorien spänner sig över en sådan stor tid, så man får inte helt enkelt med hela världshistorien på den tiden man har till förfogande.

Samhällskunskapen gör det också bra med att använda sig av counter lektioner. Alltså rollspel och dylikt. Det finns många bra spel som man kan ge en alternativ bild av historien, vad skulle hända om Sverige vann över Ryssland på 1700 och 1800-talet? Skulle historien idag sett annorlunda ut? Vad skulle hänt om unionen med Norge om vi inte skulle låtit Norge bli självständiga? Eller hur skulle världen sett ut om Tyskland vann 2:a världskriget? Vi måste också lära oss att samarbeta med de resurser som finns tillgodo för en lärare, internet är en sak men en annan sak är att lära oss vad arkeologi kan ge oss. För om en historiker lär sig varför kungar krigar? Så lär sig arkeologen oftast hur det var att leva under en viss period. Nu säger jag inte att vi ska ta våra spadar och börja gräva, men att låta en arkeolog komma till skolan för att undervisa några få gånger per år är inte en dum idé. Att visa arkeolog program som går på tv är inte heller en dum idé även om dessa kan tyckas vara ”tråkiga” men de är faktiskt väldigt lärorika. Time Team är ett sådant. Youtube har man börjat använda, men det finns så mycket mer man kan göra med youtube. Det finns så många bra kanaler nu som har ett stort utbildningsmaterial. Det finns så mycket man kan göra som historielärare, som gör att lektionen blir mycket rikare. Men det kräver ett större arbete från läraren.

En sista sak en lärare måste övertyga eleverna att Historia faktiskt är intressant. Det är faktiskt ett sätt för oss att se hur det var att leva under en viss period i jordens historia. Man får också en inblick i var i historien någonting blev fel, och hur de försöka lösa problem som uppkom. Detta är ett krav som lärare har på sig, de måste prestera för att eleverna faktiskt ska vilja komma till lektionerna. Men historielärare måste också börja använda sig av rätt teknologi för att undervisa, vi behöver inte damma av böckerna i Augusti, utan använda oss av internet och låta eleverna få ett kritisk tänkande, och bilda uppfattningar själva om vad som är intressant och lärorikt. Källkritiskt tänkande i en skola, och samhället är något som de kommer ha stor nytta av i framtiden, inte bara om de kommer att läsa vidare, utan i samhället i stort. LePortSchools har gjort det rätt, se på det här, och jag lovar att ni ändrar ert sätt att se på historia:

Kom ihåg att om du är övertygad att historia är något intressant och roligt, så kommer du att smitta av dig det till dina elever!

Men som alltid tack för att du läste!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s